Bråckgördel

Iförrgår var det dax igen...
Min medicinska bråckgördel fick plockas fram. Oturligt nog har dem blivit värre och jag har fått ett nytt enormt bråck.... Trodde bukisen ((som jag kallar det)) hade blivit mindre men icke sa nicke..
Gått upp 6 kilo sedan förra sommaren men den satt där den skulle. Dock hade remmen vid midjan blivit förstor ((????)) i don't understand that. Hade först en sådan bukis som på bilden ↓ som jag fick av sjukhuset i Norrköping men sedan blev det en ny remiss till Linköping och jag provade ut en ny..
Tog en med remmar, tror det är åtta stycken som skall spännas och för mig är det smidigare då jag lättare får på den själv.. Gillar inte att ha på den för tycker det kommer valkar vid rumpan..Vet inte om jag inbillar mig, men så är det i alla fall..
Anledningen till att jag fick bråck var att jag gick upp så otroligt fort i vikt så musklerna gått isär eller något sånt..
Sen pajade jag magen när jag dumma mig en gång för tyå 3 år sedan..
 
 
 
 
 

Saknaden av en vän och kärlek, det gör ont.......

Min fina vän vad jag saknar dig!!! ♥
Minns det som igår när jag fick samtalet om att sjukdomen tagit ditt liv. Trodde först inte det var sant!
Inte fan skulle du ge upp!!!! Det skulle vara vi, allt vi skulle göra när vi blev friska.. Resa jorden runt och njuta av friheten! Äta ostbågar och dricka cola framför mello....Helt befriade från ÄS...Vi hann aldrig dit....
Minnena jag bär med dig vill jag spara varsamt i en ask och plocka upp när mörkret tar över mig..
 
""Det kommer göra ont,
man får bita ihop.
Steg för steg,
bygga upp sitt liv igen.
Det är inte lätt att förlora någon,
någon man älskar,
någon man saknar,
någon man älskade.
Steg för steg
bygga upp en sorg
man inte var beredd på..""
 
 
 
 
Låten som påminner mig om dig Leah ♥
 

Du lovade mig att vi skulle resa jorden runt, men allt du lovade visade sig hålla tunt...

För den som undrar varför bloggen är konstig så är det för att L håller på att bygga upp en helt ny design..
 
Börjar bli lite förvirrad här, dagarna rinner förbi.
Är inne i en The Sims period och då går timmarna fruktansvärt snabbt.
I förrgår fick jag nog, sade till mina kontaktpersoner att NU rensar vi mitt rum och ni får kasta vad ni vill ((har samlarsjukan till följd av OCD:n)) och snyggt blev det också.
Vi passade på att möblera om så nu är jag nöjd. Kastade två kassar skit och bar ned 1 soppsäck med garn och sånt i källaren. ((Har jag inte skrivit om detta innan??)) 
 
 
Såhär på kvällskvisten smyger känslor sig på. Mår inte alls bra!!
Men jag håller tyst, vill inte ses som svag. Helst av allt skulle jag vilja ha en kram och höra dem magiska orden **det ordnar sig, vi finns här för dig**, men det är svårt att stötta någon som inte är öppen med sina känslor.
Jag drar mig undan, torkar tårarna och ler. Sätter på lite foundation för att dölja  påsarna under ögonon efter nattens allas tårar.
 
 
.
 
 

Arkiv