Korten på bordet och ångestladdad situation

Efter förrgårdagens inlägg tog jag tjuren i hornen och satte mig ned på kvällen för att prata med en av dem jag gillar i personalen. Jag förklarade att jag gämförde min och andras tallrikar vid middagen. Hon förklarade för mig att alla här vet att jag äter extremt lite gemfört med dem andra. 
Berättade även om mina osunda vanor till maten och att jag spyr. Osund relation till maten vet dem alla i personalen att jag har men att jag spyr var inte lika kännbart. På något sätt kändes det skönt med ändå ångrar jag mig en aning. 
Igår i rökrummet kom en sådan situation som gjorde mig väldigt ledsen.. "X" sade till "Ä" att hen skulle äta cips och dipp, varpå jag utbrister "åhh vad gott" och då tar sig "Ä" på magen och säger "skall du mata bebisen" . Blev väldigt ledsen men ville inte visa det så jag skrattade. Men när jag kom in på rummet igen föll tårarna! Tysta tårar som ingen fick se. Känner mig fruktansvärt äcklig!
 
 

Kakor i magen, fingrar i halsen

  Igår var det tufft. Av någon anledning ((trots tvånget)) åt jag kakor redan på eftermiddagen. Brukar aldrig äta något extra än maten innan 22:00 för det är ett tvång jag har, att helt enkelt inte äta spontant innan 22:00. MEN igår skedde något, jag åt ett helt faket Singoalla kakor som hade inhandlats tidigare under dagen på handlingsturen av personal. Trots att det inte är stora mänger fick jag fruktansväd ångest. Dels för jag brutit ett tvång och dels för att jag kände att jag inte förkännade dessa jäkla kakorna. Blev fingrarna i halsen tills jag nästan blödde.
Skäms så över min ätstörning att jag aldrig pratar om den. Ingen förstår nog här att jag rätt ofta hamnar på toaletten efter mat och kvällar. Det kanske är bäst så? Ett beteénde jag inte är stolt över.
Folk kan tänlka ""men hon som är så fet kan väl ändå inte spy upp maten"" MEN att spy sitter inte i vikten.
Vissa dagar äter jag utan problem för att andra dagar få dåligt samvete om jag har för mycket mjölk i kaffet..Mjölk innehåller mer socker än man tror..
 
 
 ((En mycket gammal bild på mig som togs))
 

Ensamhet och ätstörning

Lämnad..Ensam och aningen förtvivlad = dagens status.....
Av någon anledning lyssnar jag på en låt jag inte tycker om, sjunger med och egentligen förstår jag inte varför.
Idag är det ingen bra dag. Startade redan i morse i form av ångest och förtvivlan.
Känner mig sviken av mina närmsta. Jag har varit inlagd ett år och 7 månader nu och knappt haft besök alls.
Andra patienter får besök, blommor och saker som påminner om friheten, men jag sitter i ensamheten.
Är glad för att min fina vän C och hennes kille kom på besök för ett tag sedan ♥ hon gör mig glad.
Och vet ni vad det bästa är? Jag VET att hon bryr sig, min älskade trolltös ♥......
 
Något som gjorde min dag lite bättre var att det va handlingstur på förmiddagen.
Skrev upp flera påsar halstabletter, laxera? Falla tillbaka i sjuka ätstörningen? Jag är i ätstörningen varje dag, varje måltid men inte såhär. Saknar min dietist i Norrköping. Sedan jag blev inlagd på rättspsyk så har jag inte träffat eller pratat med någon dietist alls vilket jag tycker är skumt. Att plocka bort näringsdryck utan att jag har några redskap av att klara av vanliga måltider känns för mig aningen konstigt.
På Säter drack jag näringsdryck ett par gånger, inte för att jag ville utanför att dem tvingade mig.
Vissa dagar när jag föll öppna dem i stortsätt min mun och hällde i mjölk eller näringsdryck i mig.
I slutet av min vistelse på Säter åt jag någorlunda bra, fick i alla fall i mig 4 stora potatisar varje dag.
Dem har otroligt goda potatisar där!!!! Och jag vågar erkänna det.....
 
Klockan börjar bli mycket och jag skall göra mig redo för kvällen..