Du vet inte vad du hade innan du mist det

 
 
Saknar allt jag hade, saknar friheten.
Frihet är fan underskattat! Måste mista för att lära. Mina misstag kommer nog gynna mig i slutändan.
Mamma,syster och en till var och hälsade på mig iförrgår och vi kom på tal om att detta är en ny chans för mig att hamna på rättspsyk. Slippa fara in och ut, få hjälp och aldrig mer behöva besöka psykiatrin efter denna inläggningen.
 
Dagarna här rullar på men känns meningslösa, försöker tänka positivt och inte negativt/destruktivt.
 Har lärt mig att handling ger konsekvenser som inte är så roliga. . 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Dark enough?

 
Känner mig så fruktansvärt dum och frustrerad!
Får jag hjälp och avböjer eller får jag ingen hjälp? I don't know!........
Min hjälp är inte att vara ute på rastgården som jag ofta får förfrågan till. Vill ha terapi och inte leka runt med någon boll.
 
 
Känner mig verkligen som förvaring! Jag har varit inlagd över ett år nu. 
Träffade en kurator 1 gång (!!!!!!!!????????) på Säter, det är allt! Minns ens inte om jag träffat någon här i Östergötland, allt är så suddigt och luddigt.
 
 
Dagar som idag vill jag bara sova förbi, må dom passera. . Typ. . 
Varit otrevlig mot en personal, men blir så ledsen när jag hör kritik. Det är mitt sätt att 'försvara' mig att 'skjuta' tillbaka bollen. Men det blir ju så himla tråkigt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har begått ETT misstag i mitt liv och det resulterar i rättspsyk. Starkt gjort .. Or not!