En helt "vanlig" fredag

En ganska omtumlad dag. Många känslor har speglats in.
Dels har jag varit på Willys med personal och det gick verkligen super bra. Kom inte hem med
en enda onyttig sak. Endå kändes det jobbigt, jag vill ju ha något att äta hemma.
Allt ätbart ligger nere i personalens kyl. Kanske bäst så?
Efter lunchen fick jag ångest, kände mig totalt värdelös och dålig. Jag får inte vistas ute känns det
som. Jag har inget där att göra. Ute får bara fina människor vara och det är verkligen inte jag.
Fet.....
Hur som helst kom mamma in på eftermiddagen och vi hade det mysigt ♥ och jag kom på
fötter igen. Älskar verkligen min mamma, även om jag gör henne orolig konstant så vet jag att hon
älskar mig. Hon finns där i vått och tort och kan säga ifrån om jag gör något fel. Och det är verkligen bra. 
Kunde inte fått en bättre mamma ♥ Hon har sett mig ligga på intensiven och kämpa för mitt liv med massa
slangar,kateter och skit. Visst att hon kan bli arg på mig ibland men det blir väl alla föräldrar på sina barn?
Jag vet också att jag bara behöver ringa ett samtal sedan är hon här på 15 minuter. Men nu ska jag inte 
prata mer om henne.. ♥ Ha en fortsatt bra helg alla ..
 
 

Kvälls bikten

Usch! Dagen börja som den skulle men endå känner jag en känsla av att vara nere.
Träffa min samtalskontakt V idag. Jobbigt men endå givande. Vi prata mycket om maten
och varför jag gör såhär. Jag kunde öppna mig för henne och prata om hur jag smusslar med 
maten. Inget jag är stolt över direkt. Det blir ett illa beteende. Jag vill inte hamna i mer problem
än vad jag redan har så därför måste jag lägga av, men det är svårande än vad det låter. Jag måste ha 
lättare att lägga av med mina 2 år med beteendet än dom som hållt på i 5 år. Eller? Jag tycker det är skit 
svårt, då vill jag inte ens tänka tanken om hur dom som hållt på i fleeera år känner sig. Jag vill ge er ett hjärta 
på vägen ♥ Jag beundrar er verkligen ni som skriver om hur ni lagt av med hetsätning och spyor.
 
Idag när jag var hos min samtalskontakt V idag fråga hon vad det är jag vill ha hjälp med.
Jag blev helt tyst och stirra ner i golvet för jag vet faktiskt inte. Vad är det jag vill ha hjälp med och inte
vill ha hjälp med. Mitt självskadebeteende är inte särskilt mycket att behandla eftersom jag KAN OM JAG 
VILL hålla mig ifrån det. Men har jag motivationen? Visst, jag har snart varit skadefri i 2 veckor men
det finns så mååånga andra sett jag skadar mig på. och då bortser jag från självskador och hets.
Jag önskar jag kunde skriva här vad jag gjort, men jag kan inte. Jag är rädd för att bli dömd. Kallad
massa fula ord,blir spottad på,hatad,äcklig,fruktansvärd,idiot osv. Ingen kan någonsin drömma om vad jag
gjort för hemska saker. Saker dom delvs inte är lagliga. Men skit samma jag vet vad jag gör.
 
Men nu ska vi tänka positivt för det gör jag.
Man lär sig något nytt varje dag och det är en lärdom. 
Och jag mår skapligt, alltså inte dåligt... =)